sommar

Jag hör plötsligt språket i P1 från radion i köket. Semestern har precis börjat, lite senare än den allmänna industrisemesterpsykosen, och jag blir plötsligt vettskrämd när jag tror att sommartiden på radio redan är över. Ska Karl-Gunnar redan börja googla nya ord i radio? Sommar och semester ska vara tristess och tystnad, eller åtminstonde skugga. Den där jobbiga känslan av höst och återgång förklädd till nystart hinner ta ett iskallt bett i mig innan jag inser att det är en repris trots allt. Karl-Gunnar googlar samma ord en gång till. Tristess, mediaskugga och tid att läsa långa artiklar i kulturdelen till frukost. En prinsessa ställer sig på en blå liten låda och vinkar och roligare än så blir det inte när det regnar på eftermiddagen. Försöker hitta mysiga semesterböcker som kan påminna om hur det är att vara människa nu igen. Hur det skulle kunna vara. Jag fastnar simultant i Daniel Sjölins och Bret Easton Ellis senaste. Två vinterböcker utan tvekan. Saknar Per Oskarssons lata detektiv som sändes i Minnenas television förra sommaren, något som kan kan utgöra en vilsam fond medan man anstränger sig för att inte sakna den ordinarie radiotablån och tidningsutgivningen.

Ser på Lugers hemsida att jag inte längre är bokningsbar, eller ens sökbar, vilket i stort sett bara betyder att jag inte längre får gå på Way Out West gratis. Jag hade det på känn. Jag är inte helt hundra på hur jag från början hamnade där så det verkar logiskt att även avslutandet av vår relation går mig lite över huvudet. Inte för att jag behöver en konsertbokare, jag klarar hjälpligt att hålla de kontakterna själv och spelar väl ungefär en gång om året och dessutom nästan alltid gratis. Way Out West däremot, det kostar lite för mycket.

För övrigt försöker jag spela in två nya låtar på svenska. Vet inte hur det ska bli men tycker det känns spännande.