EU och Venezuela

För några vekor sedan åkte jag med på en bussresa arrangerad av Gösta Torstensson till Bryssel. Där fick vi besöka diverse EU-institutioner och chansen att lära oss mer om det nya EU-fördraget som i samma veva klubbades igenom på ett möte i Lissabon. Lisa har skrivit utförligt om det här.

Det nyaste med det nya fördraget verkar vara att det har blivit fruktansvärt mycket svårare att ta del av sedan sist eftersom man för att förstå ändringarna även måste ha alla tidigare fördrag till hands. Det förslag som fransmännen och Holländarna röstade ner gick tydligen att tillgodogöra sig förhållandevis enkelt. Gösta hade dock ägnat sina lediga kvällar åt saken och sammanfattade det hela. Makten föskjuts ytterligare från de nationella parlamenten till det skendemokratiska EU-parlamentet och de stora länderna får mer att säga till om. Dessutom blir EU-lag överordnad nationell lagstiftning.

Det bestående intrycket av Bryssel är att det är en absurd stad. Alla dessa monument över massmördaren Kung Leopold II är en del av saken, en annan representerades alldeles utmärkt av den representant för de svenska fackföreningarnas lobbykontor vi fick träffa. Hans framtoning och språkbruk var i det närmaste identiskt med det som "nymoderater" i sverige på senare tid hänger sig åt med den skillnaden att hans blick flackade en aning mer än önskvärt medan de mekaniska fraserna om den fria inre marknaden lämnade hans mun.


Självklart kommer man inte tycka det vara nödvändigt att ge oss möjlighet att rösta om fördraget. Förra gången när det faktiskt gick att sätta sig in i på egen hand menade man att det var för komplicerat. Nu hävdar man istället att det är för simpelt och oviktigt. Inget att diskutera alltså.

Resan gav förutom en viss inblick i det skrämmande imperiebygget också ett visst perspekiv på demokrati. Det är svårt att inte dra paralleler till den progressiva utvecklingen i Venezuela och hur den demokratiska processen för att anta en ändring av grundlagen speglas i mainstreammedia här i Sverige. Jag vet inte mycket mer än det jag läst mig till bl.a. här och lite här, men faktum är att jag ändå vet mer om händelseutvecklingen i Venezuela än om vad LO egentligen i hemlighet förhandlar bort med Svenskt Näringsliv här i Sverige. Självklart kommer det inte att gå smärtfritt och utan sammandrabbningar av olika slag i Venezuela men jämfört med den isande tystnad vår egen "demokrati" budgeterar för framstår det barnsligt att kalla Chavez för något annat än en hjälte.

Mörker

För några år sedan var det, i den lilla byn några mil utanför den Ångermanländska staden Kramfors som jag kommer ifrån, populärt att söka EU-bidrag för olika projekt. Ett sådant projekt som det funderades på var en upplyst kulturstig utmed den spännande älvstranden som pryds av överväxta lämningar från gamla industrier och dylikt. Ungefär samtidigt beslutade kommunens politiker att man inte längre hade råd att ha den vanliga gatubelysningen kvar överallt i kommunens glesbebodda delar. Inga lampor skulle längre bytas ut när de gick sönder. Antagligen anade man att detta inte var ett särskillt populärt beslut för gatubelysningen fortatte ändå att lysa i flera år.

I veckan när jag pratade med min mamma fick jag dock reda på att det nu tillsist blivit mörkt i byn där hon bor. Det är redan rätt mörkt som det är i Norrland på vintern. Mörkt, kallt, glashalt och svårt att se var man sätter fötterna utan gatubelysning. Och sedan märkte jag att det inte längre går att köpa någon "rikstäckande" morgontidning eftersom distributören tydligen slutat ta emot returer och att det inte längre finns någon biograf i Kramfors. Jag vet egentligen för lite för att bara klaga och mycket har säkert blivit bättre. Jag märkte t.ex. för något år sen att man kan betala extra på bussen från Sundsvall för att få sitta i ett speciellt förstaklass-säte längst bak och så har det öppnat en affär som heter Dollarstore där man tydligen kan göra s.k. fynd.

Utvecklingen för alltså med sig en hel del oväntat och skojigt men kom inte och påstå att den ser särskillt ljus ut. Kanske kan man söka EU-bidrag för gatubelysning? Kan man kanske kalla det landsbyggdsutveckling eller vore det att vrida tillbaka klockan ungefär ett halvt sekel?